informationsarkitekt.se

Driva och leda webbprojekt

publicerad 2008-03-06

-Förfrågan om kurser inom Informationsarkitektur har aldrig varit större, det ligger precis rätt i tiden! säger Bjarne Hindersson, Ulf Winroth och Johan S Sundström. LÄS MER...

Länk till extern artikel

10 enkla punkter inför att bygga webbplats

publicerad 2007-11-15

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Med denna artikel antar jag att du till vardags har använt HTML, kanske gjort en webbsida någon gång. Hur många gånger har du fått frågan "Du som kan HTML kan väl ansvara för vår webbplats?". Det är lätt att anta utmaningen därför att man ju kan HTML, eller i alla fall kan lära sig det.
Du kanske t.om. har fått i uppdrag att bygga en ny webbplats åt ett företag, eller fått uppdraget att förnya en befintlig webbplats?
-Ja, öh... men, hur börjar man?
LÄS MER...

Ofta stöter jag på exakt detta beteende i olika sammanhang. "-Hur börjar man?". Låt mig inleda med att istället föreslå att du ställer dig litet vid sidan om och analyserar vad det hela handlar om. Om du kommer fram till samma sak som mig är vi överens, och det handlar om att kommunicera effektivt och att erbjuda information och/eller funktioner, anpassat på mottagarens villkor. -Rätt långt från HTML faktiskt.

1 - Arbeta metodiskt

Varför inte arbeta metodiskt? Arbeta gärna efter HISU-metoden som bygger på att du befinner dig i en av fyra faser. Du går till nästa fas när du uppnått aktuella fasens mål. HISU-metodens faser är...
* research
* strategi
* design och dokumentation
* presentation

2 - Låt uppdragsgivaren växa med projektet

Du har alltså en uppdragsgivare som gett dig ett uppdrag, du är uppdragstagaren.

[Bild1]

Denna bild (bild1) kan vara till hjälp för att påvisa att det kan finnas något "luddigt" mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren, nämligen uppdraget. Det är viktigt att vara beredd på att uppdragsgivaren inte riktigt vet vad denne vill, det är ju "DU som kan det här med webb!" Det är också viktigt att allmänt förbereda sig innan första riktiga mötet med uppdragsgivaren då uppdraget ska lämnas över och frågor kan ställas. Uppdragsgivaren är inte alltid beställarkunnig så det gäller att tillsammans med uppdragsgivaren arbeta dig fram.

3 - Ställ initierade frågor baserade på verksamheten för att få fram tydligt syfte

För att ta reda på vad syftet med webbplatsen är kan du ställa frågor som "vad vill du uppnå med webbplatsen" till uppdragsgivaren. Lyssna aktivt och var beredd på att ställa följdfrågor som "varför vill du det?" och "hur är ditt nuläge?". Svar som "därför att alla andra har en webbplats" bidrar inte till något. Syften som hjälper dig kan vara "vi vill sälja 25% mer skor" eller "vi vill ha 500 besökare till event X".

4 - Vad har uppdragsgivaren som är unikt

Uppdragsgivaren (UG) vill också ha en information framförd på webben. Ta speciellt reda på vad är unikt med uppdragsgivarens verksamhet. Uppdragsgivaren är t.ex. enda på orten som tillhandahåller X. UG har en logotyp (som förhoppningsvis är unik). Finns befintligt formspråk, färg eller teckensnitt? Det unika behöver förstärkas.

5 - Hur påverkar "omgivningen" uppdragsgivarens webbplats

Ta också reda på vad uppdragsgivarens position är på marknaden? Hur ser konkurrenters webbplatser ut? Hur uppfattar målgrupper och potentiella kunder att uppdragsgivaren ska uppträda på webben? Finns det något som säger att det ska se ut på ett speciellt sätt för just denna bransch, kanske uttryck, ord, bilder? McDonalds, Sibylla och exempelvis Max vill alla att man ska köpa just deras hamburgare. Dessa har positionerat sig så att de kan uttrycka samma sak på sitt unika sätt på webben?

6 - Ringa in uppdragsgivarens målgrupp med hjälp av uppdragsgivaren

Uppdragsgivaren har en målgrupp (target audience), denna målgrupp kan delas upp i segment. På frågan om till vilka UG vänder sig till, är svaret givet: -ALLA! Innan du helt går upp i limningen av det svaret, betänk punkt 1. Ställ istället frågor som vilka handlar er produkt eller tjänst. Vilka övriga berörs av
produkten/tjänsten? Press/media? Nyrekrytering? Ständigt nya kunder?

[ Uppdragsgivaren ]
|
+-------------+------------+
| | |
[ Målgrupp1 ] [ Målgrupp2 ] [ Målgrupp3 ]
|
+-----------+
| |
[ Segment1 ] [ Segment2 ]

---
Bild2

7 - Ta reda på vad vill målgrupperna vill ha ut av upplevelsen

När bilden av målgrupperna börjar klarna är det dags att ställa sig frågor som "vad vill målgruppen ha ut av upplevelsen?". Exempel på lyckade besökarupplevelser kan vara "Trots att det svaret på min fråga inte fanns på första sidan, hittade jag precis det jag sökte. Det var lätt att hitta". Ett sådant svar tyder på att man lyckats med strukturer, navigering och lyckade rubriker. För att verkligen förstå besökarens behov kan man behöva träffa dessa genom exempelvis intervjuer, enkäter eller andra relevanta studier.

8 - Samla in, tolka och formulera uppdraget - få uppdragstolkningen bekräftad

För att vara överens om att du tolkat uppdraget korrekt skriver du en uppdragsbeskrivning som du presenterar för uppdragsgivaren. Det skall vara ställt utom allt tvivel vad som ska göras, vilka leverabler som förväntas produceras åt uppdragsgivaren. Andra också viktiga faktorer är tidsramar, budget, vem du rapporterar till, vem du kan förväntas få material från och vem som allmänt är ansvarig kontaktperson i uppdragsgivarens organisation.
När du har svar på
* vad uppdragsgivaren vill erbjuda (syftet med webbplatsen)
* vilka uppdragsgivaren vänder sig till (målgrupper/segment)
* hur man ska framföra erbjudandet (omvärlden påverkar)
...är du klar med fas1 - research i HISU-modellens arbetsmetod.

9 - Formulera en strategi

Detta är HISU-modellens andra fas - strategi. Resultatet av denna fas hjälper dig att ta nästa steg på ett naturligt sätt. Anta att du har alla fakta inför produktionen av webbplatsen på bordet. Din nästa naturliga fråga bör vara "på vilket sätt skall detta gestaltas?". Du bör med tanke på användarna, uppdragsgivaren och omvärlden hitta ett passande DNA för webbplatsen. Vad ska minsta gemensamma nämnare på webbplatsen vara.

Exempel på strategi eller koncept kan vara som Google's söksida (enkelt, minimalistiskt, inte krångligt). Ett annat tydligt koncept kan vara mediamarkts, (signalrött, humoristiskt). När du hittat och formulerat, och kan argumentera för din strategi vet du precis vad den grafiska formen ska återspegla - hur texter ska formuleras och vad bilder/illustrationer ska visa.

Detta är en fas man inte ska hoppa över. Strategin ska inte komma ut av en slump, den ska vara underbyggd och verkligen fungera mot användare - kontext och informationen. Ju mer fastställd den är desto lättare blir det att gå vidare till nästa fas i arbetsmetoden.

10 - Bra förarbete ger effektivitet

Med de två förberedande faserna är det både lätt och snabbt att skissa förslag som sedan kan utprovas på tänkt målgrupp. Med en tydlig uppdragsbeskrivning, fakta, en strategi och skisser är det bara att köra igång med fas 3 - Design och dokumentation.

Lycka till

Utforma den mest viktiga sidan – STARTSIDAN

publicerad 2007-11-08

[ Kommentera artikeln ]

av Bjarne Hindersson

Ingen sida är så viktig för en webbplats som startsidan. Med få undantag passerar besökarna den någon gång – om inte varje gång de besöker webbplatsen. Med tanke på hur viktig startsidan är bör man säkerställa att vissa saker når fram till besökaren omedelbart… LÄS MER...

IDENTITET – Var är jag?

Detta svarar de flesta startsidor på genom att visa organisationens logga. Ofta är loggan placerad i det övre vänstra hörnet. Det finns sällan något att klaga på när det gäller tydlighet om webbplatsens identitet. Man kan med få undantag besöka de flesta startsidor och snabbt bli varse vilken organisation som är avsändare.

WEBBPLATSENS MISSION – Vad är syftet med webbplatsen?

När det gäller att snabbt förklara för besökaren vad som är syftet med webbplatsen så slarvas det däremot en hel del. Många startsidor svarar inte på besökarens fråga, ”Vad gör jag här?”. En välformulerad ”tagline” eller ”slogan” som förklarar webbplatsens syfte och mission råder bot på detta problem.

Ett bra exempel på en sida som snabbt förmedlar både avsändare och syfte är pricerunners startsida (http://www.pricerunner.se/). Längst uppe i vänstra hörnet ser man pricerunners logga och direkt under loggan finns en slogan som förklarar syftet med sajten. En slogan som lyder:

”JÄMFÖR INNAN DU HANDLAR”

Enkelt, snyggt och uttömmande. Som besökare får man snabbt en känsla för vad man gör där. På pricerunners webbplats jämför man priser hos olika företag för att hitta bästa pris!

För att förstå hur viktig logga och slogan är för pricerunner.se så kan man hålla för dessa så att de blir osynliga och titta på resten av startsidan. Vad händer? Förstår man vad webbplatsen handlar om? Förstår man vad man ska göra på webbplatsen? Själv tycker jag att det blir obegripligt och man har ingen aning om vad man ska göra, uppleva eller ta del av utan pricerunners logga och slogan.

USP – Varför ska jag stanna här och inte surfa till en konkurrent?

USP (Unique Selling Proposition) handlar om att ta fram det unika i förhållande till konkurrenterna. Vad som gör en webbplats unik måste naturligtvis synas på startsidan så att besökaren tar beslutet att stanna i stället för att surfa vidare till en konkurrent. Unikt måste inte alltid vara att man är billigast, inte tar betalt för frakt eller dylikt utan det kan vara något så enkelt som att man är den enda affärsjuristen i Kolsva eller den enda med moderna kanoter av alla kanotuthyrare i Västmanland.

För att ta reda på vad som är möjliga särskiljande drag för den egna startsidan är det bara att kolla upp konkurrenternas startsidor och webbplatser.

Att tydligt tala om vad som gör en sajt unik handlar inte om att skryta utan om att vara tydlig gentemot besökare och eventuella kunder om varför de ska spendera tid och kanske pengar på det din webbplats har att erbjuda.

1 läsare har hittills kommenterat artikeln

(2008-02-20) Hej Bjarne! Jag är med på resonemanget, då jag själv håller informationsarkitekturen högt i kurs. Men när vi pratar startsida så är enligt mig en av de viktigaste grundstenarna även Designen. Den grafiska, där inräknat placeringen av element. Jag har sett många webbsidor där läsvärde och läsbarhet varit klockren men färg och form rent bedrövlig. Även sånt sänker trovärdighet och uppmanar inte heller till att läsa vidare på webbplatsen. Layout och formgivning borde stå i topp när man pratar arkitektur på startsidor tycker jag.

(Pierre)

Känns som om det är dags att beskriva framtiden lite

publicerad 2007-09-17

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

De tyckte att (X)HTML saknade något, de gjorde något åt det. De bildade den fristående gruppen med det utmanande namnet WHATWG - Web Hypertext Application Technology Working Group.
Hur ställer sig W3C till detta? Vad är det? Hur drabbar det oss? LÄS MER...

Länk till extern artikel

1 läsare har hittills kommenterat artikeln

(2008-02-20) Oavsett vilken grupp/mjukvarugigant det är och innan de börjar skapa webb 2.0 lösningar så vore det önskvärt om de kunde skapa en klass eller en standard som gör att vi slipper se följande: Fungerar i IE 7, Fungerar i FF, Fungerar i Safari bla bla bla. Och som en icke hacker är man fortfarande tvungen att skapa långa IF-satser i javascript och CSS för att kanske få det att fungera. Visst vi är på väg mot en trevligare upplevelse med Ajax och diverse API-er men jag har fortfarande inte sett en hållbar standardisering för ovan nämnda problem. En trappa skall sopas uppifrån och ned! Kanske Samhall kan lära W3C något. Tyvärr kunde jag inte se "Ögongodis" eller "Demonstration" då jag sitter med FF. Har ett plugin som visar sidorna som IE6, men det räckte inte. Men annars låter det interesant ;)

(pierre@pox.se)

Iñtërnâtiônàlizætiøn

publicerad 2007-02-11

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Angående ÅÄÖ i teckenuppsättningar. Målet med denna artikel är att bringa klarhet i frågor kring vilka tecken som kan visas i webbläsare. LÄS MER...

Observera att i detta sammanhang avser teckenuppsättningar visning av tecken och inte typografi. Att få tecknen att visas med olika teckesnitt är en helt annan business.

Först föreslår jag att höjer vi oss över problemet och påminner oss om hur datorer presenterar tecken (alfanumeriska och specialtecken).

Precis som namn och telefonnummer har alla teckennamn ett "teckennummer".

Som ett exempel kan ett tecken heta "LATIN CAPITAL LETTER A WITH RING ABOVE" och visas som "Å", ha teckennumret (eller teckenkoden) 197 decimalt eller C5 hexadecimalt i en teckenkodtabell.

Så långt verkar allt rätt enkelt, ett tecken har en kod. För att visa tecknet plocka fram rätt kod ur teckentabellen och tecknet visas.

Det krångliga uppstår när man inser att det finns flera olika teckenuppsättningar (eller teckenkodtabeller) beroende på vilket land eller vilka datorsystem man avser. Det mest kända teckenkodsystemet heter ASCII (American Standard Code for Information Interchange) och har sitt ursprung från Amerkansk standard.

ASCII byggde i början på att definiera en teckenuppsättning bestående av 128 tecken, inklusive osynliga styrtecken som bell (pling) vilket passade amerikanska system rätt bra. Den innehåller inga ÅÄÖ eller andra främmande tecken.

ASCII erbjöd senare ytterligare 128 utökade tecken i uppsättningen vilka innehöll några grafiska symboler för att kunna skapa ramar och också ÅÄÖ.

Standarden för att koda tecken ur det latinska alfabetet (används av ett 100-tal språk i västvärlden) till 8-bitarsvärden, heter ISO/IEC 8859-1 eller populärt kallad ISO 8859-1, namn som ISO Latin-1 kan också förekomma.

Standarden ISO 8859-1 definierar en teckenuppsättning där exempelvis euro-tecknet saknas! Som ett svar på det har teckenuppsättningen uppdaterats till ISO/IEC 8859-15. Skillnaden är bland annat att CURRENCY SIGN (¤) ersatts av EURO SIGN. Alla som använder VLC (www.videolan.org) och vill ha svenska undertexter har kanske märkt att det fungerar bättre med dessa undertext enkodningar.

En djungel av standarder alltså. Men det slutar inte här. Vi har inte ens berört datorbranchen ännu.

Microsoft har haft sitt system, Adobe har haft sitt, Mac har haft ett annat osv... Så hur ska översättningsverktyg eller multilinguella webbsidor någonsin komma att fungera?

Sista sidan på Never-ending story

Lösningen heter UNICODE. Numera samarbetar alla t.om. Apple och Microsoft. Man löser gemensamma problem, skapar standarder och sätter tillit till gemensamma konsortium.

ISO-10646 eller UNICODE är en teckenuppsättning med alla förekommande tecken i världens alla språk. teckenuppsättningen rymmer 17 plan * 2 upphöjt till 16 tecken. Varje plan rymmer alltså 65 536 tecken.

Första planet (plan 0) kallas för Basic Multilingual Plane (BMP). Där hittar vi de mest förekommande tecken. Plan 1 är fyllt med historiska tecken som runskrift men också musiksymboler.

Unicode ger varje tecken, hebreiskt, romerskt t.om run-tecken, ett unikt nummer oavsett plattform, oavsett program, oavsett språk.

I UNICODE definieras bland annat att tecknet Å har namnet CAPITAL LETTER A WITH RING. Ett annat tecken heter ANGSTROM SIGN och ser ut så här: Å. Samma tecken! Inte så konskevent alltså. Men vi får hoppas att de jobbar vidare på det.

Det framtida globala teckensystem är redan här med världens alla tecken som ger möjlighet att visa ett A i form av runskrift, kyrilliska eller varför inte fonetiskt, blindskrift eller thailändska. Vi kommer att kunna se översättningar av vägmärken från olika länder. Coolt!

UNICODE skulle kunna ses som ett utbyggt ASCII. ASCII's tecken nummer 65 (41 hex) är samma tecken som UNICODE's tecken nummer 0065 (00h1 hex). Flera andra kodsystem har placerat tecknet A på 65:e plats så det finns risk att tro att ett system är det samma som ett annat.

UTF-8 verkar som ett UNICODE-light och är den del som de flesta västländer som tecken i språk. Förutom UTF-8 finns också UTF-16 och UTF-32. Dessa ska inte ses som egna teckenuppsättningar utan utsnitt av UNICODE.

Nu till webbsidor

Eftersom HTML och XML är en del av SGML så är det lätt att förstå att implemtationen av UNICODE's teckenuppsättningssystem i SGML når många system, inklusive visning i webbläsare och påverkan med stilmallar.

När webbläsaren får en fil från webbservern kommer det förutom själva HTML-koden också i en övergripande del av filen (HTTP response header) finnas uppgifter på vilket sätt innehållet sänds till webbläsaren med. Content-Type innehåller information om detta och uppgiften hämtas från HTML-koden.

Eftersom inga HTML-taggar ska innehålla tecken som inte hittas i ASCII-tabellen kan och bör vi i HTML/XML koden använda UTF-8, eller iso 8859-1. Vi skriver därför exempelvis följande i HTML-koden:

Avsaknad av ovanstående ger texten "Hälsa på ängeln" följande utseende "H�lsa p� �ngeln" i en HTML-fil. Å, det är ju inte önskvärt.

En lista på giltiga W3C kodlistor är:

ISO-8859-1
ISO-8859-2
ISO-8859-3
ISO-8859-4
ISO-8859-5
ISO-8859-6
ISO-8859-6-e
ISO-8859-6-i
ISO-8859-7
ISO-8859-8
ISO-8859-8-e
ISO-8859-8-i
ISO-8859-9
ISO-8859-10
ISO-8859-13
ISO-8859-14
ISO-8859-15
UTF-8
UTF-16
UTF-16BE
UTF-16LE
ISO-2022-JP
EUC-JP
Shift_JIS
GB2312
Big5
EUC-KR
windows-1250
windows-1251
windows-1252
windows-1253
windows-1254
windows-1255
windows-1256
windows-1257
windows-1258
KOI8-R
KOI8-U
cp866
cp874
TIS-620
VISCII
VPS
TCVN-5712

Så... om du inte gjort det förut, berätta för dina webbesökare vilket teckentabell du önskar använda.

Rimfrost - rattmuff på, tjällossning - rattmuff av.

1 läsare har hittills kommenterat artikeln

(2007-05-29) Rättelser: * "tecken nummer 0065 (00h1 hex)" bör lyda "tecken nummer 65 (0041 hex)". * UTF-8, UTF-16 och UTF-32 är några olika sätt att klämma in UCS-4 / UNICODE, som är bredare än åtta bitar (32, närmare bestämt), i oktetter, som är den bitgrupperingsstorlek som används av filer och nätverksprotokoll idag. Av dessa har UTF-8 den för västerlänningar behändiga egenskapen att US-ASCII (de första 128 tecknen) kodas precis som US-ASCII gör i vanliga fall med en oktett per tecken, medan högre teckenkoder representeras av ett antal oktetter med värden från 128 och uppåt -- fler, ju högre teckenkod som ska representeras. Det handlar alltså inte om olika utsnitt av unicode, utan olika strategier att stuva ihop UNICODEs hela teckenrymd i den trånga kostymen oktetter. * s/implemtationen/implentationen/ * HTTP-headern Content-Type hämtas i ytterligt få fall från innehållet i HTML-koden, utan genereras typiskt baserat på filens ändelse, data i ett content-management-system eller regler webserverns administratör själv hittat på. Webläsaren, däremot, letar efter uppgifter om Content-Type i HTML-koden, om inte webservern har skickat med en dylik i HTTP-headern med samma namn. Gör den det, vinner dock alltid headern, oavsett vad man försöker ange i sitt dokumenthuvud. För övrigt bör du se över din /comments.asp, som förefaller sårbar för SQL injection (se http://en.wikipedia.org/wiki/SQL_Injection), beträffande tecknet apostrof (ASCII 39), vilket en illvillig krackare just nu troligen kan nyttja i en kommentar för att läsa eller skriva vad som helst i din MySQL-databas.

((En annan) Johan Sundström, http://ecmanaut.blogsp)

tillgänglighet + informationsarkitekt.se = sant ?

publicerad 2007-01-03

[ Kommentera artikeln ]

av Jarl Lindquist

Man kan inte riktigt kalla detta för en artikel och det var inte min tanke heller när jag lägger upp denna. Man kan se det mer som en sorts kritik och fråga till admin eller andra inom IA.se (Informationsarkitekt.se).
Man kan se detta som ett sorts supportproblem.
Eftersom jag varken har sett någon mail eller andra sätt att kontakta någon ansvarig för sidan så använder jag denna kanalen.

LÄS MER...

6 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2007-01-03) Hej Jarl, och tack för ditt inlägg. Jag använder MSIE och FF, Mac och PC som referens för webbsidor. De kombinationerna har inte visat på några ÅÄÖ problem för mig på ett flertal datorer. Därför skulle jag vilja fråga dig om du har ISO-8859-1 som default chararcter encoding i FF? Jag blir glad att höra av dig om det ändå inte fungerar då sitter du inne med en hård/mjukvarukombination som jag är intresserad av att veta mer om för att förbättra publiceringen.
	(Johan Sundström)

	(2007-01-04) Tack Johan för ditt svar, har ett utropstecken som jag precis kom att tänka på och en fråga. Min fråga är var ser man om man har ISO-8859-1 som default chararcter encoding i FF? Mitt utropstecken är att jag kom på att jag använder en FF som är engelsk om detta kan kanske vara en del av förklaringen.
	(jarl)

	(2007-01-04) Kom på min egen fråga och som svar till din fråga Johan. Det visade sig att firefox använde denna inställning. Jarl Lindqist
	(sesusL@gmail.com)

	(2007-01-04) Betyder det att default unicode (UTF-8) inte kan läsa åäö? Har samma problem men brukar ändra till ISO-8859-1 när det uppstår.
	(Lars)

	(2007-01-08) Kan mitt problem bero på att jag kör med FF 2.0? När jag sitter i skolan och kör med FF 1.0 så fungerar det utmärkt.
	(jarl)

	(2007-01-08) Jag använder FF 2.0 och har inte stött på problemet med ÅÄÖ.
	(Ásgeir H. Pálssin)

Informationsarkitekten – vad innebär rollen?

publicerad 2006-12-06

[ Kommentera artikeln ]

av Ulf Winroth

Det tycks finnas två olika skolor eller läger när det gäller informationsarkitektur. I den ena handlar det mest endast om att strukturera och organisera information på bästa möjliga sätt. Nog så viktigt men det känns väldigt begränsat.
Jag är av den andra skolan. Jag anser att informationsarkitektens roll bör vara en projektledarroll med det övergripande ansvaret att skapa en hög användningskvalitet och en positiv användarupplevelse.
LÄS MER...

Denna roll behövs verkligen. Det är fortfarande i de flesta utvecklingsprojekt av digitala tjänster ett starkt teknikfokus. Tekniken är det viktigaste, därefter den grafiska designen så att den följer den grafiska profilen och känns modern, och sedan kan vi försöka se till att användarna faktiskt kan göra det de vill. Jag raljerar lite men jag anser att det ofta är på detta sätt.
Användarfrågorna kommer som sagt som oftast i tredje hand. Men en förändring är stadigt på gång tycker jag mig se. Många av de användbarhetskonsulter jag har kontakt med har fulla orderböcker men allt som oftast handlar det om klassiska användbarhetstester, antagligen på grund att det är det kunder och beställare känner till - ”Vi måste säkra användarvänligheten Vi tar och kör några tester”. Det är bra men är det bra nog?
Allt för ofta visar det sig efter genomförd test att resurser, tid och pengar är slut. Det finns inga möjligheter att göra större förändringar. Det kan maximalt bli lite ”läppstift på liket” sedan är det dags att publicera.
Jag tror att det hela handlar om ansvar, om ansvarsrollerna i beställarens organisation. Vem ansvarar för användningskvaliteten, tillgängligheten och användbarheten? Vem har kompetensen att göra ett bra jobb med detta? Vem kan kravställa mot dem som ska producera? Vem kan greppa helheten? Vem kan skapa en bra process?
Svaret på detta är naturligtvis informationsarkitekten. Denna roll ska i mångt och mycket likna den vanliga arkitektens vid ett husbygge. Arkitekten kravställer, ger ramverk, gör övergripande ritningar, bestämmer material och ger förutsättningarna för bygget. Och det är en roll med mycket makt kring själva utvecklingsarbetet. Det är denna roll informationsarkitekten ska ha.
Detta innebär i korthet att informationsarkitekten ska kunna användarecentrerad designutveckling, genomföra eller förstå en målgruppsanalys, ska kunna dokumentera och kravställa mot olika typer av designers och utvecklare, och se till att användarna får en webbplats eller annan digital tjänst som verkligen ger dem vad de vill ha.

3 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2006-12-07) Intressant. På mina kurser får jag samma fråga. Många tror sig behöva bemästra alla dicipliner samtidigt. Jag försöker införa kunskaper om att Informationsarkitektur är mångdiciplinerad. Då IA-gruppen oftast har tidsmässigt den största uppgiften får denna person/grupp en övergripande projektroll men har också samtidigt en egen kompetens genom hela projektet. I den bästa av världar så har projektledaren så pass bra inblick i de övriga diciplinerna att man har relativt stor förståelse för dessa. Jag har hittat en bra bild som jag brukar använda för att visa samband mellan olika dicipliner, hur dessa kan interagera tidsmässigt och vilka ansvar/uppgifter som kan förekomma i ett webbprojekt. Håll till godo...
	(Johan Sundström)

	(2007-01-04) Jag skulle vilja lägga ett biblioteksperspektiv på begreppet informationsarkitekt. Två av de mest tongivande informationsarkitekterna Peter Morville och Louis Rosenfeld är bibliotekarieutbildade. Bibliotekarier har strukturerat och organiserat information i alla tider och kan fungera alldeles utmärkt som informationsarkitekter även i den digitala världen. Det finns några enstaka exempel på det i Sverige också men på bibliotekarieutbildningarna har man inte fattat detta. Med detta menar jag absolut inte att bibliotekarier på något vis har ensamrätt till begreppet informationsarkitekt men att de ska kunna inkluderas i begreppet. Jag tycker absolut som Ulf att det är bra om informationsarkitekten har en projektledande roll, sen är jag motståndare till både teknikcentrerad och självcentrerad design. Jag har skrivit om detta i en artikel som snart publiceras i Datormagazin. Jag tycker att programmerare och web designers styr webbutvecklingen för mycket. Bl a den flash-hysteri som råder på många webbyråer idag är många gånger förödande ur sökoptimeringssynvinkel. Jag har många exempel på detta. Jag skulle också som Peter Morville vilja föra in begreppet sökbarhet (eng. findability) i webbutvecklingen som motvikt till det dominerande användbarhetsbegreppet. Man kan säga att användbarhet och sökbarhet är två olika sidor av samma mynt som naturligtvis kan och ska korsbefrukta varandra. Med sökbarhet menar jag ett gränssnitt som fungerar utifrån en användares informationssökningsbeteende (vilket bibliotekarier har stora kunskaper om i sin profession) och inte främst användarbeteende. Hur man formulerar frågor och förstår sökmetodik etc. Användbarhet kanske mer kollar på hur man uppfattar färger, ikoner och fyller i formulär etc. Jag tycker också att sökoptimeringen måste genomsyra webbutvecklingen och inte som idag komma först när webbplatsen har lanserats eller funnits ett år då det kanske plötsligt upptäcks att synligheten via sökmotorerna är undermålig.
	(Lars Iselid)

	(2007-01-09) Jag kan inte riktig se att användbarhet och sökbarhet är två olika sidor. Att säga att användbarhet handlar om att uppfatta färger, ikoner osv är att begränsa begreppet. Användbarhet handlar om kvalitetsnivå på användningen av en webbplats utifrån dess syfte och användarnas mål. Alltså kan sökbarheten vara en viktig del av användbarheten i de fall webbplatsen innehåller mycket information som användaren är intresserad av att ta del av. Det beror helt på webbplatsens syfte, innehåll och komplexitet. Det handlar för mig om de två effektivitetsbegreppen som är delar av den oftast använda definitionen på "användbarhet".
	(Ulf Winroth)

Att komma igång med ett webbprojekt

publicerad 2006-11-04

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Att komma igång med ett webbprojekt var tidigare mitt största problem. Det fanns alltid för många frågor och inte så många svar. Det var möten med obeslutsamma uppdragsgivare hit och dit. Kort sagt, det svåraste momentet var, att just komma igång. Tillsammans med min arbetskollega utvecklade vi en metod som vi kom att kalla One-Day-Workshop (ODW) som man kunde köra tillsammans med uppdragsgivaren och alla inblandade i projektet. Succe! Nu har den används i mer än 50 projekt och ständigt förbättrats till perfektion. LÄS MER...

1 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2006-12-07) Jag vill bli kontaktad. Vi har precis fått i uppgift att uppdatera vår webbplats. Mina kontaktuppgifter finns i mejlet.
	(Sara)

Då har den till sist kommit!

publicerad 2006-10-19

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Jag har skrivit om den förut. Jag har provat produkten i dess testversioner ett bra tag nu. Jag har också gett mig på förhandsanalyser på hur användare kommer att använda den.
Nu har de bestämt sig, och nu är den här...
Får jag be om största möjliga tyyyssstnad.... LÄS MER...

Internet Explorer 7.0 finns att ladda ner från Microsoft från och med 19/10 2006. Länken är www.microsoft.com/ie.

Det går inte att bortse från att Internet Explorer fortfarande dominerar samt att den har dragits med diverse problem. Låt oss se om det blir ett minne blott.

Installationen är en tre stegsraket.

Fas 1 består av en kontroll av operativsystemets förutsättningar och ger därefter en anpassad nerladdning.

Fas 2 kommer igång efter en omstart med installationen.

Fas 3 avslutar med personifiering samt ger möjligheter att ladda ner ytterligare optioner.

Microsoft vill under parollen "gör vardagliga uppgifter enklare" att vi ska surfa under flikar i ett programfönster hellre än att ha flera instanser av samma program. Även om det funnits på flera andra webbläsare tar det mig någon minut att inse fördelarna med. Men det blir enklare att flytta runt eller minimera ett fönster istället för flera.

Internet Explorer har också fått ett förbättrat utseende som tar mindre plats, ser mer renare och enklare ut. Strävan att hålla nere den kognitiva workload'en fungerar. Adressfält och sökordsfält samsas på samma rad.

När man surfar med flera flikar aktiva är det lätt att glömma vad man har under de olika filkarna. Ett CTRL-Q visar alla webbfönster som tumnaglar och man kan lätt klicka på det fönster som man vill göra aktivt. Enkelt.

Sökfunktionen har flyttat fram Microsofts position utan att propagera för Microsofts sökmotorer. Man har förstått att de olika sökmotorerna är bra på olika saker och ger därmed möjlighet att välja vilken "sökmotor" man vill använda, kontextuella sökningar.

Utskriftmöjligheterna hör också till de funktioner som direkt syns att de blivit förbättrade utan att ha blivit svåra att hantera. De funktioner man önskar finns, som t.ex. att förhandsgranska utskrifter av flera sidor utan sidtitlar samtidigt.

Att zooma en webbsida har länge varit en bra funktion hos Firefox. Nu finns den även på IE7 genom CTRL och +/-.

Nu behöver man heller inte ladda ner tredjepatsprogram för att få RSS funktioner. Detta stöd finns inbyggt i webbläsaren. Det är väl i och försig inget märkvärdigt, men det som slår mig är att det mycket arbete nedlagt på "Look And Feel" och användbarhet.

På säkerhetssidan vill Microsoft visa upp sin nya kostym och ge oss funktioner som skydd mot intruderande programvara och phishing. Om man t.ex. surfar in på sin internetbank och plötsligt märker att det inte står http://www.internetbank.se utan http://194.45.170.10, då har man inte använt IE7. I nya versionen av IE börjar allehanda varningsflaggor dyka upp.

Man har också äntligen sett över stödet av CSS, fixed positioning och PNG. Nu sägs stöd finnas för CSS 2.1. Transparenta alfa-kanaler i PNG-filer stöds korrekt och äääääntligen kan man positioner lager där man vill ha dessa.

Med nya IE7 har man också fått ett utökad implmentation för AJAX (Asynchronous JavaScript and XML). Det bereder en väg för spännande tillämpningar i framtiden.

Förutom allt "lull-lull" så kan man lära mycket av gränssnittet i IE7 och i kommande ersättaren till Windows XP, Windows Vista. En ny trend verkar vara att harmonera, förenkla och slå ihop. Man arbetar mycket på att placera grafiska element på optimala platser i gränssnittet, man förbättrar ständigt utseenden med uppmjukningar i färgtoningar eller färgövergångar...och det funkar på mig

Vad tycker du om det nya gränssnittet och hur det är tänkt att jobba med nya generationens webbläsare?

Länk till extern artikel

Jag ber om ursäkt

publicerad 2006-08-14

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Jag ber om ursäkt för alla länkar om p-förlängare, casino, viagra och dylika skumma produkter och tjänster som har svämmat över vår webbplats informationsarkitekt.se. Jag har nu uppgraderat kod, behövliga kontroller och hindrat 895 IP-adresser (14 aug) från att införa kommenter till artiklar.

Se Hitchcock's senaste skräckfilm om "Hur hackers bryter sig in i Windows" i den externa länken nedan...

LÄS MER...

Efter att ha "scoutat" vad som var möjligt hamnade informationsarkitekt.se sannolikt i ett register över möjliga "reklamplatser". Innehavaren av detta register kan enkelt skapa en rutin som "spammar" alla webbplatser i detta register automatiskt.

Runt den 2:a augusti satte det fart. Min första åtgärd var att förbjuda alla de IP-adresser som sände dessa spams. Detta kringgicks i ett första skede enkelt av killen i andra änden genom att nyttja andra IP-adresser i sin egna serie. Men då alltför många IP-serier användes förstod jag snart att det var kapade datorers IP-adresser som användes.

Därefter införde jag filter för vilka ord som inte fick förekomma i artikelkommentarer. Listan över dessa ord växte snabbt och hanteras nu dynamiskt i realtid samtidigt som avsändande IP-adresser också förbjuds.

Loggarna visar att IP-adressernas ursprung är bland andra SydKorea, Dominikanska Republiken, Kina, Ukraina, Ryska Federationen, och Japan, men flera länder finns bland sändande datorer.

Loggarna visar också mer intressant information om vem som kan tänkas ligga bakom registren och med vilka medel man har gjort detta möjligt. Jag skulle gärna vilja redogöra för det här, men aktar mig ändå noga för att offentligt peka ut IP-adressen på spindeln-i-nätet.

Min förtjänst av detta lilla äventyr är att jag fått erfarenheter och tillfälle att skapa bättre rutiner. Jag delar naturligtvis med mig av detta om någon är intresserad. Jag har för ändamålet skrivit nya rutiner med kod som filtrerar ord och kontrollerar IP-adresser.

Min erfarenhet gör också att jag nu också vill förmedla att vara uppmärksam och medveten om hur sårbar man egentligen är på Internet. En film som visar detta och som jag rekommenderar dig att ägna lite tid åt, trots att den gavs ut 2004, visar hur liten man är på Internet. Filmen finns via den externa länken, under rubriken "Hur hackers bryter sig in i Windows". Den visar på ett skrämmande sätt hur enkelt allt är bara man har lite kunskap.

Länk till extern artikel

Måste det behöva bli lag?

publicerad 2006-03-07

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Att låta informationsteknologi vara tillgänglig för alla, låter som en självklarhet men där verkar det som jag snöt mig i handen.
I USA har man gått så långt att man lagstiftat för att uppmuntra till utveckling av informationsteknologi så att den kan nås av många fler. Det tycker så klart många är bra, inte minst för att i dess kölvatten dyker det upp både ett och annat intressant för oss webbutvecklare. LÄS MER...

Länk till extern artikel

Klar typ med ClearType

publicerad 2006-01-15

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Använder du windows och har en platt bildskärm och ytterligare vill höja läsbarheten på texten?
-Då ska du definitivt ladda ner Microsoft ClearType. Produkten är gratis och kan lätt avinstalleras om den inte är önskvärd. Men min erfarehet är att när man väl har provat produkten blir det lätt ens bästa vän.
Skeptikern (och jag själv också) säger direkt att bästa skärpa finns redan i en LCD-skärm. Men texten (för det gäller bara text) blir ännu lättare att läsa med hjälp av manipulering av delar av pixlar. LÄS MER...

Länk till extern artikel

En schweizisk fällkniv du bara måste ha

publicerad 2005-11-06

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

En vän tipsade mig om verktyget som du bara måste ha i bältet som informationsarkitekt. Med det i närheten har jag allt inom räckhåll från validators, objektinformation och kontroll över användbarhet. Skaffa verktyget du också. LÄS MER...

Länk till extern artikel

3 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2005-11-22) Tack för ett mycket bra tips på verktyg! Jag rekommenderar alla informationsarkiteker detta verktyg! Betyg: 5
	(Anders)

	(2005-11-25) Det har funnits ett liknande verktyg för Mozilla ute ett tag, för de som arbetar mest med den miljön. Mer info finns via följande länk: http://chrispederick.com/work/webdeveloper/
	(Linus de Petris)

	(2006-09-28) Sent omsider.. Har själv använt den ett bra tag.. Dock, eftersom jag numera ofta kör mina program från en USB sticka, har jag haft tillfälle att använda Firefox versionen (Portable Firefox är mumma-godis!) och jag måste säga att den slår IE versionen med hästlängder!
	(sinclair@andersen.net)

Documents To Go (Palm) - Ny feature plus HTML som det oslagbara formatet

publicerad 2005-09-22

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Sinclair Andersen

Att redigera filer, dokument, kunna maila osv medan man är "on the road" är något som länge varit ett stående inslag i mitt arbete. Därför tittar jag alltid på möjligheter för nya tillämpningar. Programmet Documents to Go används för att synkronisera Office-filer mellan PC och handdator.
Alla format till trots -- HTML är fortfarande det mest tillgängliga.
LÄS MER...

En sak som jag har saknat i Docs2Go ("Office för Palm") har äntligen implementerats i den senaste versionen (D2G 7.006), nämligen den enklaste av alla applikationer sedan urminnes tider för PC; Notepad!

Fördelen med notepad för mig är att jag har en HTML-mall med stylesheet i Palmen. Innan notepad fanns var det en massa "klippa och klistra" från Word.
Nu är det mycket enklare.
Genom att ändra ändelsen .htm till .txt & tillbaka, kan jag enkelt editera eller skapa en websida.

Ok, jag måste erkänna att det är lite av en nostalgitripp oxå. När jag startade koda websidor 1994 var det notepad (och Paintshop för bilder) som gällde.
Men jag använder fortfarande inte en WYSIWYG editor (Ett webediterings-program där du inte skriver in koden själv, utan arbetar med ett gränssnitt som återskapar den färdiga sidan för dig), eftersom ingen av de jag prövat uppfyller de krav jag generellt har på hantering av tillgänglighet (felaktigt kallat handikappsanpassning) tillsammans med XHTML.

Och man måste alltid tänka på mottagaren. Ok, när det gäller jobb idag, har nog alla MS Word och kan ta emot en fil i detta format. Eller så kan de åtminstonde öppna den i .rtf.
Men privat har jag vänner runt om i världen, som inte har datorer utan måste öppna en fil varhelst de kan hitta en dator på ett internetcafe. Och det är mer än en gång som jag skickat en fil i PDF-format, där de inte kunnat öppna den p g a att versionshanteringen (mellan PDF och PDF!) inte fungerat på något sätt.
Men jag har hittills inte mött ett enda tillfälle där den bifogade filen i webb-format (namngiven som .htm, för säkerhets skull, inte .html) inte kunnat öppnas av mottagaren.
Och med stylesheet inbakat i filen brukar jag ha en grundläggande kontroll över lay-outen.
Ok, det måste erkännas. Jag gör väldigt sällan hippa presentationer eller reklamblad, utan bifogar ofta artiklar eller andra texter. Mitt behov (eller mottagarens) av läckra bilder eller stämning är därför oftast minimalt.

Webformatet är dessutom fortfarande oslagbart när det gäller att hantera olika språks speciella tecken, som å, ä ö i svenskan, æ, š, ž, osv.

Alla dessa ikoner

publicerad 2005-09-06

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Man har sett dem överallt på webben, de små ikonerna. Här, några exempel . Jag bestämde mig för att ta reda på hur många pixlar en ikon som minst kunde ha utan att vara svår att tolka. Samtidigt snubblade jag över en del ikoner på webbsidor som var obegripliga, helt enkelt omöjliga att förstå. Döm själva. LÄS MER...

2 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2005-09-08) Här finns en mkt bra resurs för de som vill utforma ikoner för webb men är osäkra på hur de bör se ut: www.intersmash.com/300images Själv anser jag att styrkan hos en ikon ligger i detaljarbetet då det är detaljerna som avgör om vi uppfattar den uttänkta metaforen. Jag håller inte riktigt med resonomanget "minst-antal-pixlar" är det bästa eftersom det då kan vara alltför svårt att uppfatta vad det är i högre upplösningar. Isf skulle jag tycka en enkel "fylld form" i en färg vore lättare att uppfatta.
	(johan@form-studios.com)

	(2005-09-08) Tack för ett mycket intressant bidrag till min samling. Vill också passa på att förtydliga om det uppfattades som om jag utsåg bästa lill-ikonen baserat på minst antal använda pixlar. Så vill jag inte att det ska uppfattas, jag var bara intresserad av att veta hur få pixlar man behövde använda för att skapa en metafor med hög förståelse. Om intresse finns kommer jag att publicera samlingen med djupare kommentarer.
	(johan.sundstrom@informationsarkitekt.se)

E-learning = inget lärande?

publicerad 2005-05-24

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Studier via webbplattformar har länge hägrat då vinsterna är många. Som studerande kan man sköta sina studier när och var man vill. Lärare kan i teorin ha 5000 studerande på samma kurs, en våt dröm för alla huvudmän. Men vad är det då som inte fungerar? Varför får man avhopp från distansstudier med upp till 70%? LÄS MER...

Här kommer några tankar som jag har kring begreppet e-learning. Jag är just nu inblandad i att studera hur en bra e-learning plattform skulle kunna se ut och upplevas (mer om resultat senare).

Definition: E-learning
Jag lever efter följande definition: “Learning that takes place in the context of using the Internet and associated web-based applications as the delivery medium for the learning experience” (Highways and Pathways, 2002. p 11).

Idag lägger många e-lärare lika mycket betydelse vid själva kunskapsinhämtningen som kunskapen självt. Samtidigt visar studier att studerande prioriterar sociala utbyten och att det finns många ogenomtänkta e-learning plattformar som inte främjar detta behov där ute.

Fyra studiefaser
För ett lyckat studieresultat går man genom fyra faser:
1) Collect - kunskapsinhämtning
2) Relate - lärande och sociala färdigheter utvecklas genom kommunikation i aktiva gruppsamarbeten
3) Create - utgörs av kreativt arbete och lärande. Motivation för inlärning stegras vid krav på kreativt resultat
4) Donate - arbete med "skarpa" projekt med "skarpa" uppdrag höjer motivationen på lärande. Resultat redovisas på lämpliga sätt.

Ett kinesiskt talesätt säger:
- Jag hör och glömmer
- Jag ser och kommer ihåg
- Jag gör och förstår

Ingen kan nog understryka betydelsen av att en pedagogisk situation bör bestå av flera sätt att hantera nya kunskapen för att uppnå lyckat resultat. Alla sinnen behöver stimuleras.

Kunskapsstoffet
Flera möjligheter finns för att uppnå goda e-learning nivåer. Kunskapsstoffet bör presenteras på ett bra sätt anpassat till målgruppen. Jakob Nielsen (användbarhetsguru) säger att man inte LÄSER webbplatser, man SKUMMAR webbsidor. Det är alltså direkt olämpligt att webbpublicera konverterade word-dokument. Nielsen är bara en av många som ger bra förslag på utformning. Själv lever jag också efter devisen att hålla isär information (text), struktur (HTML) och presentation (CSS).

Samarbeten
Genom att etablera grupper i distansstudier och tilldela uppgiften att skapa ett gruppnamn och en "logo" för gruppen växer medlemmars gruppidentitet. Ett mål med detta kan vara att få grupperna att konkurrera med varandra och därigenom bli mer taggade.
Genom att ge medlemmar möjlighet att skapa egen "anslagstavla" (webbsida) eller blog är det möjligt att själv kommunicera.
Om aktiviteten i en grupp avtar kan man som e-lärare dela ut "roller" till de studerande för att på ett höja aktiviteten. En roll kan vara "ifrågasättande", en annan den som inte "förstår" en tredje den "förklarande" osv.

Projekt
Att låta projekt vara skarpa och inte generera "dummies" har självklart inverkan på studerandes motivation. Hämta gärna uppdrag eller frågeställningar utanför skolans värld.

Webbplattformen
Alla är vi olika, möjlighet att för användare att påverka presentationen och hur materialet inhämtas är viktigt. Många vill ha effektiva pappersutskrifter, några vill kunna läsa material på en PDA. Alla vill ha en effektiv och konsekvent webbpresentation med möjlighet att påverka storlek på text och färg i teman. Mycket mer finns förstås att tillägga under denna rubrik.

Metaforer
Många olika metaforer finns i dagens olika e-learningplattformar. Man kan se metaforen att som student gå runt i virtuella "korridorer" gå in i "klassrum" eller slutna "studierum". "Bibliotek" och "kafeterier" finns också. Som antagen till kurs finns virtuella "böcker" med "kapitel" och "sidor". Fördelen med metaforer är såklart att de skapar spatiala uppfattningar som är lätta att ge merförståelse för. Användarnas förutsägbarhet inför vägval ökar. Jämför med MS-DOS och Windows.

Övriga önskemål
Som studerande vill man ha översikt, därför passar portallikanande webbmiljöer med inloggning och personlig översikt. Studier visar också att man som student vill känna att man faktiskt har kontakt med en lärare och kan känna en identitet med skolan man studerar vid.

Avslutningsvis vill jag gärna etablera kontakter med erfarna e-learning användare, hör gärna av er med kommentarer. Jag kommer speciellt att uppskatta att få höra vad som upplevts som bra och vad som uppfattats som dåligt vid en e-learning.

2 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2005-07-19) Jag har gått några (6st) distansutbildningar både på gymnasie och universitetsnivå. Enligt mitt tycke fungerar formen förträffligt. Studiematerial såsom föreläsningsanteckningar brukar vara mycket bra och är många gånger bättre och mer genomarbetade än de som brukar finnas att tillgå på lärarledda kurser. Hur mycket arbete och resurser som kursansvarig lagt ner varierar så klart. På de mer påkostade kurserna som jag gått har det funnits digital föreläsning som man kunnat titta på, precis som en lärarledd kurs. I ett fall har det funnits grupparbete där en produkt skulle tas fram till ett företag. Och i nästan samtliga fall har grupparbeten ingått som ett moment. Jag upplever ingen skillnad på grupparbete på distans egentligen mer än att kommunikationen mellan studenterna tar längre tid. Att studenter sedan hoppar av sin ubildning är en fråga för sig, det finns säkert vetenskapliga rapporter som beskriver sambanden. Mvh Peter
	(Peter Arvidsson)

	(2005-08-08) Tack Peter för ditt svar. Jag tror som du att alla kurser och föreläsningar i genomsnitt blir bättre om man tvingas dokumentera den noga och specificera mål samt syfte, som ju sker i samband med webbpublicerade kurser. Några roliga utmaningar är att uppmuntra studerande till samarbete med varandra under kursens gång på ett seriöst sätt. Som jag skrev i artikeln kan det göras med ett bra diskussionsforum med både seriösa och avspända forum. Hela tiden bör ansträngningar läggas på att ge god feedback till studerande så att dessa känner sig närvarande i kursen. En av mina frågor är varför avhopp ändå sker? Kan det vara därför att det är för lätt att både hoppa på och av från en kurs?
	(johan.sundstrom@informationsarkitekt.se)

Usability week 2005, nu avslutad

publicerad 2005-05-16

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Jaha, då har man varit på årets användbarhetssymposium i Stockholm. Jag valde att gå på Bruce Tognazzinis två-dagarskurs om interaktionsdesign. LÄS MER...

Internet Explorer 7, catch 22

publicerad 2005-04-27

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Microsoft verkar göra sig redo att släppa nästa version av Internet Explorer. De har ett dilemma, antingen håller de på sin tolkning om hur webbläsare ska tolka CSS som hela världens programmerare lärt sig kompensera för. Eller så rättar de in sig i ledet och gör en fullt standardiserad webbläsare som vi får skriva om koden för. LÄS MER...

Länk till extern artikel

2 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2005-06-14) Även om Microsoft kan ha sina nackdelar, önskar man ibland att standarden utvecklades och att alla använde samma browser. Tiden det tar att testköra sajter på olika system & browsers är lång & skulle minskas om standardiseringen var strängare.
	(Ilja Karilampi)

	(2005-06-22) Håller med. I detta fall är standarder på sin plats. Sliter mitt hår ibland när uppdragsgivaren påpekar att det inte ser lika ut i Internet Explorer för Mac.
	(Johan Sundström)

Usability week 2005, kommer till stan!!

publicerad 2005-04-17

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

New York City, London, San Francisco och Stockholm. Circus Nielsen och co kommer till stan! Dags att panta flaskor och tvätta grannens bil så att man tjänar ihop till biljetter!! LÄS MER...

Länk till extern artikel

Användbarhet och tillgänglighet 2 – praktiskt exempel

publicerad 2005-04-08

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Ulf Winroth

Detta är en uppföljande text till ett tidigare inlägg kring användbarhet och tillgänglighet. Jag vill visa att båda områdena båda är viktiga, att de kompletterar varandra när man vill säkra en bra användbarupplevelse på en webbplats och att de handlar om kvalitet. LÄS MER...

En webbplats för alla?

Låt oss säga att ett företag planerar att bygga om sin webbplats. Den gamla är nu 3 år gammal och känns föråldrad. Företaget är mån om att så många som möjligt kan använda deras webbplats och att den får en hög ”användarvänlighet”. Detta är viktigt för dem i och med att företagets produkter vänder till den breda allmänheten och att ”vem som helst” är en potentiell kund.

”Alla” är ett vanligt svar man får när man frågar ansvariga i en organisation om vilka som är den tilltänkta målgruppen. Men detta är väldigt sällan sant när man börjar definiera ”alla”. Ska barn räknas in? Blinda? Invandrare som inte talar bra svenska? Personer i andra länder?

I detta fall så innebar kanske ”alla”, alla människor mellan 16 och 55 år som bor i sverige. Detta är en väldigt stor och extremt hetrogen grupp. Här finns friska, sjuka, många med olika typer av funktionshinder och många som inte har svenska som första språk. Alla dessa ska kunna använda företagets webbplats för att kunna få information eller kanske köpa de olika produkterna.

Det är här jag ser att man behöver två olika kompetens som är direkt fokuserade på användarperspektivet.

Tillgänglighet

Den ena är tillgänglighetskompetensen som har till uppgift att se till att webbplatsen kodas, byggs och utformas på ett sätt så att så många grupper av människor som möjligt kan använda webbplatsen fullt ut. Det är även en viktig uppgift för denna kompetens att se till att detta arbete får stöd från organisationen, att beslut tas och att de som ska ta fram och underhålla webbplatsens innehåll har eller får rätt kompetens när det gäller informationsdesign vilket är en mycket viktig del av tillgängligheten.

I praktiken kan detta till exempel betyda att:
a) Stödja organisationen att ta beslut kring ambitionsnivå enlig WCAG (www.w3.org/WAI/)
b) Ta fram en kravspecifikation, riktlinjer och policy
c) Stödja utvecklarna i framtagning av webbplatsen
d) Genomföra revisioner av kod och processer
e) Genomföra utbildningar för redaktörerna.

Användbarhet

Den andra kompetensen ska hantera användbarheten. Har handlar det utöver de klassiska utvärderingarna mycket att skapa logik och enkla flöden i processer och säkerställa alla de olika dimensioner som påverkar användbarheten. Vilka behov har målgruppen och hur ska vi uppfylla dessa behov? Hur fungerar informationsarkitekturen, den grafiska-, interaktions- och informationsdesignen i relation till användarna? Hur skapar vi ett utifrån in perspektiv istället för det ofta rådande innefrån ut perspektivet i organisationen? Är webbplatsen verkligen kundorienterad eller är den i verkligen en spegel av organisationen?

I praktiken kan detta till exempel betyda att
a) Genomföra en målgruppsanalys
b) Ta fram en kravspecifikation
c) Definiera och beskriva användarupplevelsen
d) Stödja utvecklarna i framtagning av webbplatsen
e) Föra en kontinuerlig dialog med användbargrupperna
f) Utbilda
g) Genomföra utvärderingar

Både ”Användbarhet” och ”Tillgänglighet” behövs
Både kompetenserna är nödvändiga var för sig. De överlappar varandra som till exempel kring hur information hanteras och presenteras men de ska ses som kompletterande kompetenser som är lika viktiga när det gäller att nå ”alla”.

Utveckla webbplatser för användare med kognitiva nedsättningar och inlärningsproblem

publicerad 2005-03-30

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

När man pratar om tillgänglighet på webbplatser, finns det en tendens att endast koncentrera sig på människor med nedsatt syn. Människor med kognitiva nedsättningar och inlärningsproblem blir ofta bortglömda. LÄS MER...

2 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2005-04-21) "generell regel är att raden inte ska överstiga 70 - 80 tecken (ca. 12 sv. ord, övrsättarens kommentar) och att texten är marginaljusterad, alltså vänster- och högerjusterad." Även om detta stämmer på engelsk text är det inte säkert att det stämmer på svensk. Svenskan har mycket fler långa ord än engelskan (eftersom vi tenderar att sammansätta ord, medan engelskan särskriver), så marginaljusterad svensk text har fler och större vita utrymmen i sig.
	(Tommy Sundström)

	(2005-12-27) Det här är också alldeles utmärkta tips för att förbättra websiter, eller för den delen artiklar i än vidare mening, för den breda allmänheten som inte har några kognitiva nedsättningar att tala om.
	(Johan Sundström, gillande namne)

IT-avdelningen vs. Informationsarkitekten

publicerad 2005-03-18

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Inom en större organisation kan det vara svårt att få gehör för användbarhet. I den ena ringhörnan står IT-avdelningen och i den andra, Informationsarkitekten med krav på användbarhet. Publiken är den part som förlorar genom att inte få utdelning på förväntningar och lämnar därför arenan. LÄS MER...

Börjar detta att bli en klassisk David-mot-Goliat-kamp?

-Det du begär går inte att genomföra! säger IT-avdelninges representanter som ofta uppträder i grupp mot den ensamme Informationsarkitekten.

Låt oss analysera några vanliga klyschor och kanske se vilka drivkrafterna och motivationerna är hos IT-avdelningen?

-Vi har alltid gjort så här!
Traditionsproblemet. Visst, lösningen har alltid sett ut på ett visst sätt. Men "the game is not where the puck is, it's where the puck is going" som Wayne Gretzky sade. IT-avdelningen behöver förstå vad våra konkurrenter befinner sig för att förstå vad vi behöver göra.

-Det går inte att genomföra på vår XXX-plattform!
Här har vi det välkända kompetensargumentet. Som Besökare till en webbplats behöver man aldrig använda någon speciell webbläsare som stöds inom organisationen. Av samma anledning ska gränssnittet ur användbarhet prioriteras. IT-personalens kompetens och val av IT-system ska följa därefter.

-Skicka mig ett mail om det så får vi se!
Bara ett sätt att sopa problemet under mattan. Det där mailet går via en jättesmart epostregel direkt i papperskorgen och syns aldrig mer. Möten under gynnsamma förhållanden där man som Informationsarkitekt bjuder på fika betalar sig alltid. Bjud gärna in neutral IT-kompetens till mötet. För protokoll dela ut ansvar och upprätta tidsplaner.

-Vi har inte tid, kom tillbaka om ett år...kanske.
Låt också användbarhetsprojekt ta sin tid. Det kanske inte går att låta webbplatsen gå genom sitt stålbad på en vecka. IT-avdelningar behöver sin tid för att ställa om och inhämta kompetens. Det får man nog säga till IT-gruppens försvar. Förbered ledningsgrupper på att detta tar tid.

Vem föder vem? Vi måste ha en IT-avdelning som driftar IT-systemen, det är vi överens om. Men det är potentiella kunder som gör att vi har råd med dyra IT-system och IT-personal. Det borde alltså också ligga i IT-avdelningens intresse att förstå betydelsen av användbarhet på webbplatsen.

Avslutningsvis vill jag göra klart att jag personligen inte har något emot IT-personal men jag har klart fått lära mig att lirka med dem genom åren.

Prova webbdesign/struktur i Powerpoint - hur enkelt som helst

publicerad 2005-03-10

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Hur många gånger har man önskat att man kan förmedla sina tankar om hur en webbplats kommer att se ut i uppbyggnadsstadiet. Man vill tex själv kunna ha möjligheten att flytta runt objekt för att hitta den perfekta placeringen. LÄS MER...

Informationsarkitektur – användbarhet & tillgänglighet.

publicerad 2005-03-05

[ Kommentera artikeln ]

av Ulf Winroth

Användbarhet och tillgänglighet är närbesläktade begrepp men kräver ändå olika kompetens LÄS MER...

Som informationsaritekt är din uppgift att ansvara för att kvaliteten på webbplatsern eller tjänster som utvecklas blir så hög som möjligt. Två viktiga områden som handlar om webbplatsens kvalitet är ”användbarhet” och ”tillgänglighet”.

Användbarhet och tillgänglighet förs ofta ihop som två begrepp med liknande innehåll. Detta är enligt min mening inte riktigt sant. Viss överlappar begreppen varandra när det gäller tex informationsdesign och grafisk design men det finns också tydliga skillnader.

Användbarhet handlar om att se till att de tänkta användarna på ett enkelt och effektivt sätt kan göra det de vill på till exempel den framtida webbplatsen.Användbarhet är därför knutet till de specifika användarna, deras behov och mål samt den situation som de befinner sig i. Man kan alltså påstå att användbarheten är i stort sett helt relativt till sin natur. Det finns inte en enda rätt lösning utan de kommer fungera olika bra för olika situationer och målgrupper. Vi som arbetar med användbarhet är kända för att säga ”det beror på…”

Tillgänglighet å andra sidan handlar om att se till att så många som möjligt, oavsett förutsättningar så som funktionsnedsättningar, dyslexi m.m, kan använda den.
Tillgänglighet är mer eller mindre tydligt knutet till teknisk beskrivna riktlinjer. Därigenom får tillgänglighetsbegreppet mer absoluta värden. Det finns tydligare rätt och fel sätt att lösa olika problem för att öka tillgängligheten eller som allt fler säger ”räckvidden” dvs hur många personer som kan använda webbplatsen.

Dessa skillnader medför att du som informationarkitekt måste se till att det finns tillgång till kompetens för båda områdena.

Det handlar om att göra en bra målgruppsanalys som underlag för en kravställning och sedan anpassa informationsstruktur, innehåll och design till de tilltänkta användara. Det gäller också att ta medvetna beslut angående ambitionsnivån rörande tillgängligheten - hur många vill vi nå? Är det viktigt att ”alla” kan använda vår webbplats?

1 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2005-03-06) Klart intressant, skulle vara lärorikt att följa resonemanget i ett praktiskt exempel.
	(Johan)

XML - vad kan man använda det till?

publicerad 2005-03-03

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Man hör talas om XML i alla möjliga internetsammanhang, men vad är det egentligen och vad kan XML användas till? Vad kan en informationsarkitekt ha för nytta av XML? LÄS MER...

Ok, nu reder vi ut vad XML är och hur det kan komma till användning i internetsammanhang.

Vad många glömmer bort är att HTML är en del av en högre definition av internet protokollet - SGML (Standarized generalized Markup Language). Om vi börjar i den änden är det lättare att förstå att HTML och XML (eXtensible Markup language) är en del av den mängden.

SGML, XML, HTML - hela tiden detta -ML. Markup Language är benämning för att märka något, oftast stilmärka. I HTML märker vi tex en titel med title-taggen. I XML handlar det om att märka en oformaterad information med egendefinierade taggar som tex gatuadress-tagg.

Det HTML är för presentation i webbläsare är XML för informationsöverföring. XML har egentligen bara en uppgift, att överföra data mellan applikationer eller datorer. XML-protokollet är inte proprietärt utan öppet och så enkelt att man kan skriva en komplett fil med en enkel editor som notepad, precis som HTML.

Hur påverkar detta en informationsarkitekt? -Kanske inte så mycket, men tänk om en artikel, som den du just nu läser, är skriven i XML. Då finns det där ändå, lockelsen att förstå för att kunna göra en bedömning om man måste känna till tekniken.

Vi fortsätter med tanken att en artikel är skriven i XML. När vi bryter ner en publicerade artikel består den av en massa element. En rubrik, en ingress, en text, författare osv. Artikelformatet kan lämpligtvis beskrivas i en XML-fil eftersom den är istort sett densamma i alla artiklar.

Man ska inte jämföra en XML-fil data med en databas. Normalt klarar en databas att hantera flera tabellikande informationsmängder. En XML-fil hanterar normalt bara en informationsmängd med dess element. En databas kan hantera flera artiklar, medan en XML-filen normalt omfattar en artikel.

Lek med tanken att alla artiklar skrivna runt om i världen var skrivna i XML-format, då skulle en XML-filsläsare kunna gå ut och hämta alla artiklar efter ett visst datum, eller inom ett visst intresseområde. Då har man plötsligt en teoretisk nyhetstidning.

Jag sa ju att XML är bra för överföring, låt mig utveckla. Anta att en artikelförfattare skriver information genom en applikation i en PC och vill kunna sprida artikeln till olika användare , tex en Macapplikation, Word för PC och kanske till en mobiltelefon via SMS. Det är då XML visar sin styrka.

XML är bara data och ingen stil eller formatinformation. Stilen eller presentationen står mottagande applikation för med exempelvis CSS i en webbläsare. Alla officeapplikationer kan idag läsa XML som indata till Word, Excel osv. Allt som behövs är en XML-parser, en tolkare. En XML-parser tillsammans med XML-FO (formatted output) teknologi kan t.ex göra PDF'er av XML!

Artiklar i XML-format är inte bara en idé utan en realitet. Begreppet kallas RSS (Real Simple Syndication eller Rich Site Summary beroende på vem man frågar) och tillåter läsare som vill läsa publicisters artiklar i XML-format genom en RSS-läsare som finns att ladda ner gratis. RSS-läsaren tillåter användaren att prenumerera på information och påverka hur denna ska visas.

En sökning på Google och RSS visar att Dagens Nyheter, Sveriger radio, Svd, Expressen etc idag erbjuder RSS-tjänster. En tjänst kan vara att man kan läsa artiklar i en "artikelläsare" men en annan kan också vara att låta dessa sändas till en mobiltelefon via SMS.

För att återknyta till frågan om informationsarkitekten har nytta av XML, så bedömer jag svaret som -Ja!. Kännedom vad XML som ensam företeelse är är en sak men att känna till vad XML kan användas till är ännu bättre. Som summering vill jag då förmedla "XML är teknologin för att packa information på ett strukurerat sätt för att kunna överföras till olika former av ändamål"

Läs mer:
http://premium.mobil.se/nyheter/visa.asp?id=9081&sid=1
http://www.hebig.org/blogs/archives/main/000877.php
http://www.w3.org/XML/

Personas – ta målruppen på allvar?

publicerad 2005-02-21

[ Bli först att kommentera artikeln ]

av Bjarne Hindersson

Ett nytt begrepp att ta till sig - Persona. Vad innbär metoden för dig som behöver kommunicera? LÄS MER...

Jag hade under flera års tid frågat olika personer som sysslade med reklam och marknadsföring om hur de gjorde för att nå målgruppen. Jag vet inte vad jag förväntade mig för svar men något I stil med, “Vi har grundligt undersökt målgruppen och tagit fasta på…” eller, “Vi jobbar efter en metod framtagen för att tilltala målgruppen på exakt rätt sätt”. I stället fick jag undanglidande svar som, “Ja, det blir liksom enkla generaliseringar, lite idéer hur målgruppen ska nås”. Märkliga svar som betydde: “Vi har inte en aning hur målgruppen för aktuell kommunikation ser ut men med lite tur så hamnar vi rätt”. Eftersom de jag frågade satt på byråer med tunga uppdragsgivare och jättekonton blev jag förvånad att kampanjerna ofta var “skott rakt ut I mörkret”. Hur vågade uppdragsgivarna satsa alla dess pengar på kampanjer de inte visste nådde fram?

I min gärning som lärare på högskolan hade jag en kurs år -00 där jag, bland annat, försökte lära studenter att skriva och kommunicera via webben. Eftersom jag inte hade något bättre att ta till för fick det bli det vanliga tugget om att titta på lön, kön, inkomst och andra demografiska variabler för att nå målgruppen. Men det var med ett molande tvivel jag lärde ut detta. Måste man inte veta mer om målgruppen än kön? Eller, vad säger inkomsten om målgruppens preferenser. Det kändes som att jag bara lärde studenterna att ta fasta på stereotyper och fördomar. Men det var på nyss nämnda kurs i webbkommunikation som jag skulle springa in I något jag väntat länge på…

Jag och studenterna var på studiebesök på Spray användarlabb. Under presentationen på Spray fick vi ta del av hur de integrerade användarna I sina processer för att ta fram fungerande gränssnitt. Man hade bland annat byggt upp en lägenhet där man provade nya koncept på riktiga användare. Allt filmades och kunde beskådas från användarlabbet. På så sätt kunde programmerare och ansvariga för usability se hur deras idéer fungerade när de användes av riktiga användare. Men man hade inte råd att utprova på riktiga människor som representerade målgruppen hela tiden. Man använde fiktiva personer som fick representera målgruppen så kallade Personas. Detta koncept byggde på att man tog in fakta från målgruppen, sammanställde den och sedan lät man en fiktiv person representera denna data. Så bortom statistik och demografi fick man en narrativ berättelse om ett mänskligt öde.

Äntligen hade jag sprungit in i en metod där man lyfte in målgruppen I den kommunikativa processen.

Den persona vi fick se på Spray hette ”Victoria Smith” var 29 år och gillade att resa. Fotografiet som fick representera henne hade man köpt in från en bildbyrå. Man hade byggt ett helt scenario kring Victoria med familjeförhållande, bakgrund, utbildning, intressen och fritid. På detta sätt fanns ett mänskligt ansikte att beakta i de team som tog fram nya gränssnitt på Spray. Eftersom storyn kring Victoria var på en sida på ett papper kunde hon kommuniceras till alla i teamet och sen finnas som central gestalt under hela skapandeprocessen.

Så som jag ser det tar personas fasta på bland annat två saker:
• Ta målgruppen på allvar och låt den vara representerad i hela processen.
• Det mänskliga sinnet har lätt att ta till sig de narrativa moment personas består av.

Kurser i informationsarkitektur

publicerad 2005-02-21

[ Kommentera artikeln ]

av Johan Sundström

Söker du kurser inom ämnet Informationsarkitektur? - Då behöver du inte leta längre. Mälardalens högskola har ett stort kursutbud inom ämnet. LÄS MER...

Länk till extern artikel

1 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2008-12-13) Annars har Borås Högskola ett treårigt program inom just informationsarkitektur
	(Daniel)

Tidigare artiklar som enligt författaren inte längre är aktuella

Driva och leda webbprojekt

10 enkla punkter inför att bygga webbplats

Utforma den mest viktiga sidan – STARTSIDAN

Känns som om det är dags att beskriva framtiden lite

Iñtërnâtiônàlizætiøn

tillgänglighet + informationsarkitekt.se = sant ?

Informationsarkitekten – vad innebär rollen?

Att komma igång med ett webbprojekt

Då har den till sist kommit!

Jag ber om ursäkt

Måste det behöva bli lag?

Klar typ med ClearType

En schweizisk fällkniv du bara måste ha

Documents To Go (Palm) - Ny feature plus HTML som det oslagbara formatet

Alla dessa ikoner

E-learning = inget lärande?

Usability week 2005, nu avslutad

Internet Explorer 7, catch 22

Usability week 2005, kommer till stan!!

Användbarhet och tillgänglighet 2 – praktiskt exempel

Utveckla webbplatser för användare med kognitiva nedsättningar och inlärningsproblem

IT-avdelningen vs. Informationsarkitekten

Prova webbdesign/struktur i Powerpoint - hur enkelt som helst

Informationsarkitektur – användbarhet & tillgänglighet.

XML - vad kan man använda det till?

Personas – ta målruppen på allvar?

Kurser i informationsarkitektur