informationsarkitekt.se

Iñtërnâtiônàlizætiøn

publicerad 2007-02-11

Angående ÅÄÖ i teckenuppsättningar. Målet med denna artikel är att bringa klarhet i frågor kring vilka tecken som kan visas i webbläsare. LÄS MER...

Observera att i detta sammanhang avser teckenuppsättningar visning av tecken och inte typografi. Att få tecknen att visas med olika teckesnitt är en helt annan business.

Först föreslår jag att höjer vi oss över problemet och påminner oss om hur datorer presenterar tecken (alfanumeriska och specialtecken).

Precis som namn och telefonnummer har alla teckennamn ett "teckennummer".

Som ett exempel kan ett tecken heta "LATIN CAPITAL LETTER A WITH RING ABOVE" och visas som "Å", ha teckennumret (eller teckenkoden) 197 decimalt eller C5 hexadecimalt i en teckenkodtabell.

Så långt verkar allt rätt enkelt, ett tecken har en kod. För att visa tecknet plocka fram rätt kod ur teckentabellen och tecknet visas.

Det krångliga uppstår när man inser att det finns flera olika teckenuppsättningar (eller teckenkodtabeller) beroende på vilket land eller vilka datorsystem man avser. Det mest kända teckenkodsystemet heter ASCII (American Standard Code for Information Interchange) och har sitt ursprung från Amerkansk standard.

ASCII byggde i början på att definiera en teckenuppsättning bestående av 128 tecken, inklusive osynliga styrtecken som bell (pling) vilket passade amerikanska system rätt bra. Den innehåller inga ÅÄÖ eller andra främmande tecken.

ASCII erbjöd senare ytterligare 128 utökade tecken i uppsättningen vilka innehöll några grafiska symboler för att kunna skapa ramar och också ÅÄÖ.

Standarden för att koda tecken ur det latinska alfabetet (används av ett 100-tal språk i västvärlden) till 8-bitarsvärden, heter ISO/IEC 8859-1 eller populärt kallad ISO 8859-1, namn som ISO Latin-1 kan också förekomma.

Standarden ISO 8859-1 definierar en teckenuppsättning där exempelvis euro-tecknet saknas! Som ett svar på det har teckenuppsättningen uppdaterats till ISO/IEC 8859-15. Skillnaden är bland annat att CURRENCY SIGN (¤) ersatts av EURO SIGN. Alla som använder VLC (www.videolan.org) och vill ha svenska undertexter har kanske märkt att det fungerar bättre med dessa undertext enkodningar.

En djungel av standarder alltså. Men det slutar inte här. Vi har inte ens berört datorbranchen ännu.

Microsoft har haft sitt system, Adobe har haft sitt, Mac har haft ett annat osv... Så hur ska översättningsverktyg eller multilinguella webbsidor någonsin komma att fungera?

Sista sidan på Never-ending story

Lösningen heter UNICODE. Numera samarbetar alla t.om. Apple och Microsoft. Man löser gemensamma problem, skapar standarder och sätter tillit till gemensamma konsortium.

ISO-10646 eller UNICODE är en teckenuppsättning med alla förekommande tecken i världens alla språk. teckenuppsättningen rymmer 17 plan * 2 upphöjt till 16 tecken. Varje plan rymmer alltså 65 536 tecken.

Första planet (plan 0) kallas för Basic Multilingual Plane (BMP). Där hittar vi de mest förekommande tecken. Plan 1 är fyllt med historiska tecken som runskrift men också musiksymboler.

Unicode ger varje tecken, hebreiskt, romerskt t.om run-tecken, ett unikt nummer oavsett plattform, oavsett program, oavsett språk.

I UNICODE definieras bland annat att tecknet Å har namnet CAPITAL LETTER A WITH RING. Ett annat tecken heter ANGSTROM SIGN och ser ut så här: Å. Samma tecken! Inte så konskevent alltså. Men vi får hoppas att de jobbar vidare på det.

Det framtida globala teckensystem är redan här med världens alla tecken som ger möjlighet att visa ett A i form av runskrift, kyrilliska eller varför inte fonetiskt, blindskrift eller thailändska. Vi kommer att kunna se översättningar av vägmärken från olika länder. Coolt!

UNICODE skulle kunna ses som ett utbyggt ASCII. ASCII's tecken nummer 65 (41 hex) är samma tecken som UNICODE's tecken nummer 0065 (00h1 hex). Flera andra kodsystem har placerat tecknet A på 65:e plats så det finns risk att tro att ett system är det samma som ett annat.

UTF-8 verkar som ett UNICODE-light och är den del som de flesta västländer som tecken i språk. Förutom UTF-8 finns också UTF-16 och UTF-32. Dessa ska inte ses som egna teckenuppsättningar utan utsnitt av UNICODE.

Nu till webbsidor

Eftersom HTML och XML är en del av SGML så är det lätt att förstå att implemtationen av UNICODE's teckenuppsättningssystem i SGML når många system, inklusive visning i webbläsare och påverkan med stilmallar.

När webbläsaren får en fil från webbservern kommer det förutom själva HTML-koden också i en övergripande del av filen (HTTP response header) finnas uppgifter på vilket sätt innehållet sänds till webbläsaren med. Content-Type innehåller information om detta och uppgiften hämtas från HTML-koden.

Eftersom inga HTML-taggar ska innehålla tecken som inte hittas i ASCII-tabellen kan och bör vi i HTML/XML koden använda UTF-8, eller iso 8859-1. Vi skriver därför exempelvis följande i HTML-koden:

Avsaknad av ovanstående ger texten "Hälsa på ängeln" följande utseende "H�lsa p� �ngeln" i en HTML-fil. Å, det är ju inte önskvärt.

En lista på giltiga W3C kodlistor är:

ISO-8859-1
ISO-8859-2
ISO-8859-3
ISO-8859-4
ISO-8859-5
ISO-8859-6
ISO-8859-6-e
ISO-8859-6-i
ISO-8859-7
ISO-8859-8
ISO-8859-8-e
ISO-8859-8-i
ISO-8859-9
ISO-8859-10
ISO-8859-13
ISO-8859-14
ISO-8859-15
UTF-8
UTF-16
UTF-16BE
UTF-16LE
ISO-2022-JP
EUC-JP
Shift_JIS
GB2312
Big5
EUC-KR
windows-1250
windows-1251
windows-1252
windows-1253
windows-1254
windows-1255
windows-1256
windows-1257
windows-1258
KOI8-R
KOI8-U
cp866
cp874
TIS-620
VISCII
VPS
TCVN-5712

Så... om du inte gjort det förut, berätta för dina webbesökare vilket teckentabell du önskar använda.

Rimfrost - rattmuff på, tjällossning - rattmuff av.

1 läsare har hittills kommenterat artikeln

(2007-05-29) Rättelser: * "tecken nummer 0065 (00h1 hex)" bör lyda "tecken nummer 65 (0041 hex)". * UTF-8, UTF-16 och UTF-32 är några olika sätt att klämma in UCS-4 / UNICODE, som är bredare än åtta bitar (32, närmare bestämt), i oktetter, som är den bitgrupperingsstorlek som används av filer och nätverksprotokoll idag. Av dessa har UTF-8 den för västerlänningar behändiga egenskapen att US-ASCII (de första 128 tecknen) kodas precis som US-ASCII gör i vanliga fall med en oktett per tecken, medan högre teckenkoder representeras av ett antal oktetter med värden från 128 och uppåt -- fler, ju högre teckenkod som ska representeras. Det handlar alltså inte om olika utsnitt av unicode, utan olika strategier att stuva ihop UNICODEs hela teckenrymd i den trånga kostymen oktetter. * s/implemtationen/implentationen/ * HTTP-headern Content-Type hämtas i ytterligt få fall från innehållet i HTML-koden, utan genereras typiskt baserat på filens ändelse, data i ett content-management-system eller regler webserverns administratör själv hittat på. Webläsaren, däremot, letar efter uppgifter om Content-Type i HTML-koden, om inte webservern har skickat med en dylik i HTTP-headern med samma namn. Gör den det, vinner dock alltid headern, oavsett vad man försöker ange i sitt dokumenthuvud. För övrigt bör du se över din /comments.asp, som förefaller sårbar för SQL injection (se http://en.wikipedia.org/wiki/SQL_Injection), beträffande tecknet apostrof (ASCII 39), vilket en illvillig krackare just nu troligen kan nyttja i en kommentar för att läsa eller skriva vad som helst i din MySQL-databas.

((En annan) Johan Sundström, http://ecmanaut.blogsp)

tillgänglighet + informationsarkitekt.se = sant ?

publicerad 2007-01-03

[ Kommentera artikeln ]

av Jarl Lindquist

Man kan inte riktigt kalla detta för en artikel och det var inte min tanke heller när jag lägger upp denna. Man kan se det mer som en sorts kritik och fråga till admin eller andra inom IA.se (Informationsarkitekt.se).
Man kan se detta som ett sorts supportproblem.
Eftersom jag varken har sett någon mail eller andra sätt att kontakta någon ansvarig för sidan så använder jag denna kanalen.

LÄS MER...

6 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2007-01-03) Hej Jarl, och tack för ditt inlägg. Jag använder MSIE och FF, Mac och PC som referens för webbsidor. De kombinationerna har inte visat på några ÅÄÖ problem för mig på ett flertal datorer. Därför skulle jag vilja fråga dig om du har ISO-8859-1 som default chararcter encoding i FF? Jag blir glad att höra av dig om det ändå inte fungerar då sitter du inne med en hård/mjukvarukombination som jag är intresserad av att veta mer om för att förbättra publiceringen.
	(Johan Sundström)

	(2007-01-04) Tack Johan för ditt svar, har ett utropstecken som jag precis kom att tänka på och en fråga. Min fråga är var ser man om man har ISO-8859-1 som default chararcter encoding i FF? Mitt utropstecken är att jag kom på att jag använder en FF som är engelsk om detta kan kanske vara en del av förklaringen.
	(jarl)

	(2007-01-04) Kom på min egen fråga och som svar till din fråga Johan. Det visade sig att firefox använde denna inställning. Jarl Lindqist
	(sesusL@gmail.com)

	(2007-01-04) Betyder det att default unicode (UTF-8) inte kan läsa åäö? Har samma problem men brukar ändra till ISO-8859-1 när det uppstår.
	(Lars)

	(2007-01-08) Kan mitt problem bero på att jag kör med FF 2.0? När jag sitter i skolan och kör med FF 1.0 så fungerar det utmärkt.
	(jarl)

	(2007-01-08) Jag använder FF 2.0 och har inte stött på problemet med ÅÄÖ.
	(Ásgeir H. Pálssin)

Informationsarkitekten – vad innebär rollen?

publicerad 2006-12-06

[ Kommentera artikeln ]

av Ulf Winroth

Det tycks finnas två olika skolor eller läger när det gäller informationsarkitektur. I den ena handlar det mest endast om att strukturera och organisera information på bästa möjliga sätt. Nog så viktigt men det känns väldigt begränsat.
Jag är av den andra skolan. Jag anser att informationsarkitektens roll bör vara en projektledarroll med det övergripande ansvaret att skapa en hög användningskvalitet och en positiv användarupplevelse.
LÄS MER...

Denna roll behövs verkligen. Det är fortfarande i de flesta utvecklingsprojekt av digitala tjänster ett starkt teknikfokus. Tekniken är det viktigaste, därefter den grafiska designen så att den följer den grafiska profilen och känns modern, och sedan kan vi försöka se till att användarna faktiskt kan göra det de vill. Jag raljerar lite men jag anser att det ofta är på detta sätt.
Användarfrågorna kommer som sagt som oftast i tredje hand. Men en förändring är stadigt på gång tycker jag mig se. Många av de användbarhetskonsulter jag har kontakt med har fulla orderböcker men allt som oftast handlar det om klassiska användbarhetstester, antagligen på grund att det är det kunder och beställare känner till - ”Vi måste säkra användarvänligheten Vi tar och kör några tester”. Det är bra men är det bra nog?
Allt för ofta visar det sig efter genomförd test att resurser, tid och pengar är slut. Det finns inga möjligheter att göra större förändringar. Det kan maximalt bli lite ”läppstift på liket” sedan är det dags att publicera.
Jag tror att det hela handlar om ansvar, om ansvarsrollerna i beställarens organisation. Vem ansvarar för användningskvaliteten, tillgängligheten och användbarheten? Vem har kompetensen att göra ett bra jobb med detta? Vem kan kravställa mot dem som ska producera? Vem kan greppa helheten? Vem kan skapa en bra process?
Svaret på detta är naturligtvis informationsarkitekten. Denna roll ska i mångt och mycket likna den vanliga arkitektens vid ett husbygge. Arkitekten kravställer, ger ramverk, gör övergripande ritningar, bestämmer material och ger förutsättningarna för bygget. Och det är en roll med mycket makt kring själva utvecklingsarbetet. Det är denna roll informationsarkitekten ska ha.
Detta innebär i korthet att informationsarkitekten ska kunna användarecentrerad designutveckling, genomföra eller förstå en målgruppsanalys, ska kunna dokumentera och kravställa mot olika typer av designers och utvecklare, och se till att användarna får en webbplats eller annan digital tjänst som verkligen ger dem vad de vill ha.

3 läsare har hittills kommenterat artikeln

	(2006-12-07) Intressant. På mina kurser får jag samma fråga. Många tror sig behöva bemästra alla dicipliner samtidigt. Jag försöker införa kunskaper om att Informationsarkitektur är mångdiciplinerad. Då IA-gruppen oftast har tidsmässigt den största uppgiften får denna person/grupp en övergripande projektroll men har också samtidigt en egen kompetens genom hela projektet. I den bästa av världar så har projektledaren så pass bra inblick i de övriga diciplinerna att man har relativt stor förståelse för dessa. Jag har hittat en bra bild som jag brukar använda för att visa samband mellan olika dicipliner, hur dessa kan interagera tidsmässigt och vilka ansvar/uppgifter som kan förekomma i ett webbprojekt. Håll till godo...
	(Johan Sundström)

	(2007-01-04) Jag skulle vilja lägga ett biblioteksperspektiv på begreppet informationsarkitekt. Två av de mest tongivande informationsarkitekterna Peter Morville och Louis Rosenfeld är bibliotekarieutbildade. Bibliotekarier har strukturerat och organiserat information i alla tider och kan fungera alldeles utmärkt som informationsarkitekter även i den digitala världen. Det finns några enstaka exempel på det i Sverige också men på bibliotekarieutbildningarna har man inte fattat detta. Med detta menar jag absolut inte att bibliotekarier på något vis har ensamrätt till begreppet informationsarkitekt men att de ska kunna inkluderas i begreppet. Jag tycker absolut som Ulf att det är bra om informationsarkitekten har en projektledande roll, sen är jag motståndare till både teknikcentrerad och självcentrerad design. Jag har skrivit om detta i en artikel som snart publiceras i Datormagazin. Jag tycker att programmerare och web designers styr webbutvecklingen för mycket. Bl a den flash-hysteri som råder på många webbyråer idag är många gånger förödande ur sökoptimeringssynvinkel. Jag har många exempel på detta. Jag skulle också som Peter Morville vilja föra in begreppet sökbarhet (eng. findability) i webbutvecklingen som motvikt till det dominerande användbarhetsbegreppet. Man kan säga att användbarhet och sökbarhet är två olika sidor av samma mynt som naturligtvis kan och ska korsbefrukta varandra. Med sökbarhet menar jag ett gränssnitt som fungerar utifrån en användares informationssökningsbeteende (vilket bibliotekarier har stora kunskaper om i sin profession) och inte främst användarbeteende. Hur man formulerar frågor och förstår sökmetodik etc. Användbarhet kanske mer kollar på hur man uppfattar färger, ikoner och fyller i formulär etc. Jag tycker också att sökoptimeringen måste genomsyra webbutvecklingen och inte som idag komma först när webbplatsen har lanserats eller funnits ett år då det kanske plötsligt upptäcks att synligheten via sökmotorerna är undermålig.
	(Lars Iselid)

	(2007-01-09) Jag kan inte riktig se att användbarhet och sökbarhet är två olika sidor. Att säga att användbarhet handlar om att uppfatta färger, ikoner osv är att begränsa begreppet. Användbarhet handlar om kvalitetsnivå på användningen av en webbplats utifrån dess syfte och användarnas mål. Alltså kan sökbarheten vara en viktig del av användbarheten i de fall webbplatsen innehåller mycket information som användaren är intresserad av att ta del av. Det beror helt på webbplatsens syfte, innehåll och komplexitet. Det handlar för mig om de två effektivitetsbegreppen som är delar av den oftast använda definitionen på "användbarhet".
	(Ulf Winroth)

Att komma igång med ett webbprojekt

publicerad 2006-11-04

	(2006-12-07) Jag vill bli kontaktad. Vi har precis fått i uppgift att uppdatera vår webbplats. Mina kontaktuppgifter finns i mejlet.
	(Sara)

	(2005-11-22) Tack för ett mycket bra tips på verktyg! Jag rekommenderar alla informationsarkiteker detta verktyg! Betyg: 5
	(Anders)

	(2005-11-25) Det har funnits ett liknande verktyg för Mozilla ute ett tag, för de som arbetar mest med den miljön. Mer info finns via följande länk: http://chrispederick.com/work/webdeveloper/
	(Linus de Petris)

	(2006-09-28) Sent omsider.. Har själv använt den ett bra tag.. Dock, eftersom jag numera ofta kör mina program från en USB sticka, har jag haft tillfälle att använda Firefox versionen (Portable Firefox är mumma-godis!) och jag måste säga att den slår IE versionen med hästlängder!
	(sinclair@andersen.net)

	(2005-09-08) Här finns en mkt bra resurs för de som vill utforma ikoner för webb men är osäkra på hur de bör se ut: www.intersmash.com/300images Själv anser jag att styrkan hos en ikon ligger i detaljarbetet då det är detaljerna som avgör om vi uppfattar den uttänkta metaforen. Jag håller inte riktigt med resonomanget "minst-antal-pixlar" är det bästa eftersom det då kan vara alltför svårt att uppfatta vad det är i högre upplösningar. Isf skulle jag tycka en enkel "fylld form" i en färg vore lättare att uppfatta.
	(johan@form-studios.com)

	(2005-09-08) Tack för ett mycket intressant bidrag till min samling. Vill också passa på att förtydliga om det uppfattades som om jag utsåg bästa lill-ikonen baserat på minst antal använda pixlar. Så vill jag inte att det ska uppfattas, jag var bara intresserad av att veta hur få pixlar man behövde använda för att skapa en metafor med hög förståelse. Om intresse finns kommer jag att publicera samlingen med djupare kommentarer.
	(johan.sundstrom@informationsarkitekt.se)

	(2005-07-19) Jag har gått några (6st) distansutbildningar både på gymnasie och universitetsnivå. Enligt mitt tycke fungerar formen förträffligt. Studiematerial såsom föreläsningsanteckningar brukar vara mycket bra och är många gånger bättre och mer genomarbetade än de som brukar finnas att tillgå på lärarledda kurser. Hur mycket arbete och resurser som kursansvarig lagt ner varierar så klart. På de mer påkostade kurserna som jag gått har det funnits digital föreläsning som man kunnat titta på, precis som en lärarledd kurs. I ett fall har det funnits grupparbete där en produkt skulle tas fram till ett företag. Och i nästan samtliga fall har grupparbeten ingått som ett moment. Jag upplever ingen skillnad på grupparbete på distans egentligen mer än att kommunikationen mellan studenterna tar längre tid. Att studenter sedan hoppar av sin ubildning är en fråga för sig, det finns säkert vetenskapliga rapporter som beskriver sambanden. Mvh Peter
	(Peter Arvidsson)

	(2005-08-08) Tack Peter för ditt svar. Jag tror som du att alla kurser och föreläsningar i genomsnitt blir bättre om man tvingas dokumentera den noga och specificera mål samt syfte, som ju sker i samband med webbpublicerade kurser. Några roliga utmaningar är att uppmuntra studerande till samarbete med varandra under kursens gång på ett seriöst sätt. Som jag skrev i artikeln kan det göras med ett bra diskussionsforum med både seriösa och avspända forum. Hela tiden bör ansträngningar läggas på att ge god feedback till studerande så att dessa känner sig närvarande i kursen. En av mina frågor är varför avhopp ändå sker? Kan det vara därför att det är för lätt att både hoppa på och av från en kurs?
	(johan.sundstrom@informationsarkitekt.se)

	(2005-06-14) Även om Microsoft kan ha sina nackdelar, önskar man ibland att standarden utvecklades och att alla använde samma browser. Tiden det tar att testköra sajter på olika system & browsers är lång & skulle minskas om standardiseringen var strängare.
	(Ilja Karilampi)

	(2005-06-22) Håller med. I detta fall är standarder på sin plats. Sliter mitt hår ibland när uppdragsgivaren påpekar att det inte ser lika ut i Internet Explorer för Mac.
	(Johan Sundström)

	(2005-04-21) "generell regel är att raden inte ska överstiga 70 - 80 tecken (ca. 12 sv. ord, övrsättarens kommentar) och att texten är marginaljusterad, alltså vänster- och högerjusterad." Även om detta stämmer på engelsk text är det inte säkert att det stämmer på svensk. Svenskan har mycket fler långa ord än engelskan (eftersom vi tenderar att sammansätta ord, medan engelskan särskriver), så marginaljusterad svensk text har fler och större vita utrymmen i sig.
	(Tommy Sundström)

	(2005-12-27) Det här är också alldeles utmärkta tips för att förbättra websiter, eller för den delen artiklar i än vidare mening, för den breda allmänheten som inte har några kognitiva nedsättningar att tala om.
	(Johan Sundström, gillande namne)

	(2005-03-06) Klart intressant, skulle vara lärorikt att följa resonemanget i ett praktiskt exempel.
	(Johan)

Tidigare artiklar som enligt författaren inte längre är aktuella

Iñtërnâtiônàlizætiøn

tillgänglighet + informationsarkitekt.se = sant ?

Informationsarkitekten – vad innebär rollen?

Att komma igång med ett webbprojekt

Då har den till sist kommit!

Jag ber om ursäkt

Måste det behöva bli lag?

Klar typ med ClearType

En schweizisk fällkniv du bara måste ha

Documents To Go (Palm) - Ny feature plus HTML som det oslagbara formatet

Alla dessa ikoner

E-learning = inget lärande?

Usability week 2005, nu avslutad

Internet Explorer 7, catch 22

Usability week 2005, kommer till stan!!

Användbarhet och tillgänglighet 2 – praktiskt exempel

Utveckla webbplatser för användare med kognitiva nedsättningar och inlärningsproblem

IT-avdelningen vs. Informationsarkitekten

Prova webbdesign/struktur i Powerpoint - hur enkelt som helst

Informationsarkitektur – användbarhet & tillgänglighet.

XML - vad kan man använda det till?

Personas – ta målruppen på allvar?

Kurser i informationsarkitektur